Händelser 2000
Fotevikens nya museibyggnader invigda
(Från tidskriften Marinerat år 2000)
Agneta Dahlberg
Tre stora hallar inreddes under hösten 2000. Här inne kommer att bjudas på annorlunda vikingatid.
Äntligen! Nu är de i det närmaste klara, vårt nya tillskott av museibyggnader. Tillsammans har de en yta på 600 m2 och består av tre hallar. Asgård (så hette asarnas land), Valhall (Odens gillehall) samt Midgård (vikingarnas benämning på människornas värld). Den sistnämnda kommer att bli en utställnings- och museilokal och blir klar under 2001. Många är de som tagit del av och följt utvecklingen av ombyggnationen som pågått under hösten 2000. Personal, yrkesfolk, hantverkare, frivilliga, ideellt arbetande och inte minst våra sponsorer har ställt upp med iver och stort intresse. Det har snickrats, hamrats, borrats, lagts tak etc., allt i ett rasande tempo. Likt en kycklingmamma har museichef Björn bevakat det hela. Det har varit med både oro, stress, ibland lite otålighet men också med belåtenhet och glädje … mycket glädje. Och nu är målet nått, tidsplanen höll!
Asgård
Så välkomna hit och upplev känslan av närvaro! Ta ett steg framåt och därmed bakåt i tiden. Så långt tillbaka i tiden att du hamnar hos våra förfäder på 1000-talet, en tid som räknas som vikingarnas storhetstid. Det första du stöter på då du tar steget in i denna miljö är Asgård, en entré och samlingshall som ger möjligheter till många olika aktiviteter. T.ex. kommer skolverksamheten och den pedagogiska verksamheten att förläggas hit vid dåligt väder.
Utmed ena sidan står enklare husväggsimitationer i form av enkla men spännande träfasader. Bakom döljer sig alla de faciliteter och den utrustning som behövs i vår moderna värld. Både väggar och tak är klädda med panel, alla byggnaderna är värmeisolerade på ett högst modernt sätt. Trots detta får du en känsla av att befinna dig utomhus trots att du är inne. På varje sida om gången i Asgård finns ingångar, en till höger och två till vänster. Den högra leder in till Midgård som, när den är helt färdig under år 2001 kommer att bli en hall med en upplevelseutställning.
Jan Mellring vid ett av de stabila gillesborden till gästabudssalen Valhall.
Valhall
De två ingångarna till vänster för dig in till Valhall. Originalet var asaguden Odens stora gillesal. Våra portar är förstås inte lika breda som Valhalls. Odens Valhall var ju ett gigantiskt, megastort bygge med flera portingångar, där varje port kunde låta 700 mannar passera i bredd samtidigt. Men vårt Valhall kommer i alla fall att bli Skånes häftigaste och mest annorlunda och unika samlingssal. Det du Göran Holm, kommunens starke man här i Vellinge, vore väl nåt för kommunens plenum? Här i gillesalen kan de mest varierande aktiviteter och arrangemang äga rum. Allt från sammanträden, konserter till teater och dans på borden. Det finns plats för ca 300 personer om inte förtäring ska intas.
Men Valhall är till stor del också ämnat för fest och gamman. Vikingarna var ett festande folk och höll ofta gille och gästabud. De åt, sjöng, dansade och kanske hoppade de då också på borden! Så här gäller det att inredningen är stabil och gedigen. Och det är den. De femton bord och trettio långbänkar som Jan Mellring och Bengt Fredriksson tillverkat för hand i massiv ek och utan spik står stabilt och säkert eftersom man tillverkat dem enligt "triangelmetoden". Totalt kommer det att finnas tre bordslängder med plats för 150 sittande och ätande gäster.
Midvinterbloten under december 2000 väckte stort intresse. I bakgrunden, uppe på hövdingabordet, lär vikingarna ut den svåra konsten att dansa färöisk dans.
Högsäte för en hövding
Som sig bör har hövdingen ett högsäte i Valhall. Det består av ett stort upphöjt bord placerat utmed ena kortväggen. Bordet är sex meter långt och tillräckligt brett för att fungera som estrad, har fast väggbänk och skivor som går att fälla upp och ner allt efter behov. Högsätets genomtänkta placering gör att detta går att använda som scen eftersom det är så strategiskt placerat, intill en sidodörr, att artister och underhållare överraskande kan komma in på scenen. Med den fullt modernt utrustade ljud- och ljusanläggningen som finns är det fritt fram för blixt och dunder. Och från köket dukas det fram kulinariska vikingatida läckerheter med dryck. Här ska festas i dagarna sju!
Midvinterblotet 2000
Den 27 november invigdes Asgård och Valhall på ett högst otraditionellt sätt. Fotevikens Museum hade anordnat Midvinterblot för allmänhet och företag. Från klockan 19.00 till 23.00 gavs här fram till den 21 december ett verkligt annorlunda julbord under tolv kvällar. Ett tjugotal vikingar från England, Danmark, Norge och Sverige underhöll runt 150 ätande, drickande, sjungande och dansande gäster varje kväll. Alla deltagare, som var påklädda vikingainspirerade kläder, delades upp i tre hövdingaföljen vilka under kvällen mötte sina krafter med ädla, utvalda kämpar. Vad sägs om svärdsklyvning av äpple, rövkrok och bågskytte - allt inne i gillessalen. Runt 1600 gäster fick en försmak av hur det kunde ha gått till för tusen år sedan.
Det kom ett brev
(Från tidskriften Marinerat år 2000)
My interest for vikings appeared long before I knew that my ancestor were from Sweden. It was weard that I saw dreams about bronz age, and I was experiencing deja-vu on the historical places where I was visiting, like in Norway, Danmark, Sweden and of course Finland. Seven years I wrote book about same subject and during that time it came to daylight that my roots are in the land of the vikings.
Consequently now arose the question, who am I actually ? Where do I come from? If I travel to the landscape of my ancestor, what would I feel? Would my spirit recognize the original surrounding of my blood? So I travelled Nordic landscapes around, without knowing, that the answer was all the time at my reach. Why did I have to know these things? To know who I am, what my D.N.A. was, is and what I want it to be in the future. For how can human have clear picture of his identity and of the self, if he don't know his past or his origin? Without this information something will be always missing in one's life.
So actually curiosity about my roots brought me here in Sweden in first place, but just to live here didn't satisfy my urge to search the fountain of the blood-heritage. Or just to know the origin of my familyname wasn't enough, nor reading about birth and death of those who lived before me. No, I did have to know how did they live, how it was alike in reality. Then I found out, that in Foteviken is possibility to live as a viking! I knew that I have found what I was looking for.
How was it, those nine days in the viking reservate? Me and my 10 years old daughter learned more about the ancient handicraft and obtained many new friends. Even if it was raining, thundering, cold and we were totally alone at evenings, it was magnificent experience. Meditation on the shore of the Foteviken was also an moment that stays in my blood forever. To see the sun turning to scarlet red, then to colored carmine red and finally setting : illuminating the sky with gentle orange glow. After sunset were stars above the Foteviken… that was magical moment.
The girl, Jenicé, enjoyed that lifestyle with whole her little heart! She loved to cook food over the campfire and to learn how to make viking-candy, and bread she baked with great devotion. No missing to home, nor tv, nor data or any material thing of these days. Most she loved to shape wood with her little knife, and to throw battle-ax, to learn how to make viking gear. In all, she was like at home. Now she knows what she was, is and going to be, she has wider picture about her identity and about the history of the legacy of her blood.
What did I get with me?
First of all, the deep respect for those wise and clever people who faught for their living in hard circumstances under the iron- , bronze- and middle ages. Although, if I knew already how skilful they were at those timeperiods, so I know now better, and I'm dazzled how extremely well-endowed the ways of human were. The beauty of the culture in reality's light made deep impression onto me, it mesmerized the observer.
I got a little glimpse back to the history, also I grasp an answer how it was like to live as a viking : it is not something that we do or what kind of gear we put on, it is what we are inside, all our actions and behaviour in everyday existence - the way of life.
Sincerelly yours,
Freja Lindahl (Sohrabi)
Vikinganätverk
(Från tidskriften Marinerat år 2000)
Agneta Dahlberg
Ett av många nätverksmöten på Fotevikens Museum år 2000. Här ses representanter för flera länders forntida hantverksgrupper.
Den 26 oktober 1999 bildades Nätverket Sveriges Levande Forntid NSLF. Det var representanter för ett tjugotal anläggningar runt om i landet som samlades i Ås i Jämtland för att utbyta erfarenheter och blicka framåt. Nätverket fungerar som ett kontaktnät människor emellan och ska arbeta för skapande av en nationell fond för verksamheten, skapande av fler utbildningstillfällen för att täcka personalbehov och höja kompetens, främja samarbete med skolan och med turismen, ge verksamheten en egen identitet och stärka dess ställning i samhället.
Av Europas cirka 300 forntidsbyar med rekonstruerad historisk bebyggelse finns i vårt avlånga land, från norr till söder, 64 forntidsbyar registrerade. Sverige är också det land i Europa som per capita har mest verksamhet inom levandegörande av forntida förhållande. NSLF, den enda organisationen inom denna genre, är branschmässigt jämförbar med de största museerna i landet vad gäller besökare, skolverksamhet och anställda. Ca 60.000 skolbarn deltar varje år i aktiviteter och antalet besökare är närmare 400.000. Tanken bakom nätverket är att förbättra, utveckla och öka kvaliteten på de olika anläggningarna, att tillsammans finna gemensamma faktorer samt lösa problem. På sikt kommer alla dessa satsningar att ge mer substans åt verksamheten och öka tillförlitligheten.
Pilotprojekt inom EU
För att skapa bättre förutsättningar att utveckla kontaktnätet, de europeiska länderna emellan, har EU-projektet "Balder - Via Viking" startats. Fotevikens Museum är "motor" i detta internationella samarbetsprojekt. Det är ett pilotprojekt vars syfte är att stärka forntidsaktörerna genom kontaktnät och samverkan länderna emellan. Samarbetet går ut på att utveckla nätverksamheten, att delge varandra information, antingen via Internet eller på personliga möten. En viktig del i projektet är att människor kan arbeta tillsammans och mot samma mål för att skapa en hållbar turism. Vikingen var ju på sin tid faktiskt själv en stor "turist" i världen!
Under året som gått har fyra nätverksträffar ägt rum. Representanter från ända upp till elva olika länder har deltagit. Nätverksträffarna har varit mycket värdefulla och redan givit påtagliga resultat. Bl.a. har ett register upprättats över alla vikingagrupper, t.ex. hantverkare, fighters, bågskyttar och skeppsbyggare. Den 17-18 mars 2001 anordnar man den allra första Forntidsmässan i Sverige. Denna debut sker i Norrköping.
Vikinggate
Ytterligare ett led har tillkommit i nätverksamheten, en speciell site (hemsida) på Internet. Databasen, som kommer att bli en värdefull sökväg för vikingaintresserade, är under snabb uppbyggnad. Tanken är att man här ska ha tillgång till en mycket stor del av den väsentliga informationen i ämnet. Med egen hemsida får forntidsbyarna en gemensam träffpunkt och kan snabbt kommunicera med varandra, t ex sammanställa och omarbeta intern information för att sedan vidarebefordra den på ett snabbare sätt än med ordinarie postgång. Därmed har månader och dagar blivit till minuter och sekunder.
Vikingarna vänder sig nog inte i sina gravar om dom vet att deras sökande efter information världen över, båtledes i åratal, numera sker via Internet på sekunder. Fast informationen som nu söks handlar om - deras levnadshistoria!
