Fotevikens Museum
Fotevikens Vikingamuseum är ett friluftsmuseum. Här finns en hel vikingastad uppbyggd med dåtidens material och tekniker, så historiskt korrekt man kan komma med de arkeologiska och historiska källmaterial man känner till.
Ibland befolkas staden med frivilliga som är intresserade av att levandegöra vikingatiden. Dessa frivilliga kommer från hela europa men även medlemmar från vår stödförening, Fotevikens byalag.
Målsättningen med byalaget är att fungera som en stödförening till museet. Genom sina hantverkskunskaper medverkar de i museets arbete med att levandegöra de historiska miljöerna som finns i vikingastaden, att utveckla sitt och andras kunnande i levande historia, experimentell arkeologi och historiska hantverk, att utveckla samspelet och kamratskapet i Vikingastaden till en för besökarna trovärdig tidsresa.
Medlemmar i byalaget som inte bor i husen har sina egna tomter inne i staden som de förvaltar och sköter.
Några av dessa människor riskerar du (kanske) springa på i vikingastaden.
De flesta är naturligtvis även vanliga medborgare i kungariket Sverige och har arbete och familj, så de lever mer eller mindre sporadiskt ett vikingaliv i staden. Detta innebär att antalet medborgare i staden kan variera från dag till dag.
Djuren i staden
En del av våra djur får kanske vila hos sina husbönder i år, vi kommer inte att kunna ha djur inne i staden detta året. Vi får se hur det blir till 2023.
Tam boskap och hushållsdjur var oerhört viktiga för människor förr, man levde med dem och hade dem nära sig. Ägde man många djur var man också förmögen. Från djuren fick man det mesta man behövde och det blev mycket sällan något spill när man slaktat ett djur, allt användes.
När ni kommer till Vikingastaden möter ni får och höns och ibland en islandshäst i hagen.
Då både fåren och hönsen går fritt inne i staden ibland, då djuren är privat ägda är det viktigt att ni som besökare visar hänsyn och inte låter barn och hundar jaga dem.
Sedan många år samarbetar Fotevikens museum med vikingaföreningar från hela Europa. Det gör Vikingastaden till en självklar mötesplats för vikingaintresserade som sysslar med re-enactment och Living history.
Detta innebär at vi får besökande vikingar från fjärran länder som ibland bor över i något av husen i staden en vecka eller två.
Förutom re-enactors får vi varje år en del personer som är nyfikna på vikingatiden och är villiga att arbeta ett antal veckor på sommaren som volontärer. Volontärer kan vi aldrig få för många av, så känner ni er hågade och dragna till livet som en viking för några veckor läs mer här.
I de flesta av de vikingatida städerna var kontakten med havet och vattnet den viktigaste förutsättningen för grundläggning. Städerna blev kontaktpunkter mellan hav och land, mellan den inhemska befolkningen och främmande köpmän. Kungamakten har givetvis haft stor betydelse för städernas framväxt. Vi möter t.ex. starka kungar i begränsade områden som södra Jylland redan under början av vikingatiden.
Stadskulturerna i Norden uppstår således i samband med att de nordiska rikena skapas. Det är starka kungar som stått bakom dessa städers tillkomst. Det låg också i kungens intresse att lag och ordning redan från första början skulle råda. Det har med stor sannolikhet också varit kungen som upplåtit mark, avstyckat tomter och antingen med våld eller löften fått människor att flytta till de nya bebyggelsecentren. Med städernas uppkomst uppstod tämligen snabbt en uppluckring av de gamla samhällsprinciperna. Normer och seder har givetvis kraftigt påverkats.
När man således ska försöka rekonstruera en senvikingatida stadsmiljö är det av vikt att ha klart för sig att de normer som fanns i det gamla bondesamhället inte kan ha gällt i de nya stadsliknande samhällerna. För att mera i detalj förstå livssituationen och vardagslivet för innevånarna i städerna måste vi nämligen till stor del lita till det efterlämnade skrivna materialet som i huvudsak berättar om livet i de olika bondgårdarna på Island och i Norge. Vad det gäller mera ingående miljöbilder från våra dåtida städer saknas material.
När planerna för ett Friluftsmuseum i Höllviken, vid Foteviken, uppstod år 1995, utgick man från principen att vilja skapa en miljö som speglade det senvikingatida – tidigmedeltida stadssamhället. Inte på någon annan plats i Europa hade detta skett tidigare. Det faktum att det år 1134, på platsen för det blivande Vikingastaden, stått ett stort slag. Detta gjorde att man, i ett försök att delvis fokusera på platsens historiska värden, valde att skapa ett samhälle som låg strax in i 1100- talet. Härigenom vanns många fördelar. Av det äldsta bevarade skrivna materialet i Norden härstammar mycket från detta århundrade. Genom detta får man en uppfattning om olika människoöden och hur dessa relationer mellan människor kan ha fungerat. Man kunde också jämföra byggnadstekniken för trähusen med de bevarade träkyrkorna i Norge, inte enbart från bevarade nederdelar till hus från arkeologiska utgrävningar.