Karta över Vikingastaden

1. Grophuset (Uzis hus)

Grophus var vanliga under vikingatiden. Huset, på ca 4 x 5 meter, är till hälften nedgrävd i marken. Ofta finner arkeologerna lertyngder till upprättstående vävstolar i dessa hus vilket tyder på att de använts som hantverkshus. Eldstäder är inte vanliga varför husen endast bör ha fungerat som arbetsplatser under den ljusare årstiden. På vintern var funktionen kanske lagringshus. En väggfast arbets- och/eller sovbänk löper utmed ena långsidan. Rester efter sådana jordbänkar med träramar har påträffats vid utgrävningar, bl.a. i Fosie i Malmö.

2. Tockahuset

Djur fordrar skötsel och omtanke. Självklart var ett djurhus en av de första byggnaderna på museet. Vad vore skånsk mat utan hönsen och äggen. "Tocke" är ett gammalt namn för tupp. Och visst gals det kring detta hus. Ett mycket enkelt byggt hus i den typiska skånska lerkliningsstilen. På vikingasätt går taksparrarna ner i marken utanför väggarna.

3a. Garvaregårdens boningshus (Öivinds hus)

Ett resvirkeshus byggt av solid ek. Väggarna är konstruerade med dubbla stående plankor. Originalet upptäcktes vid arkeologiska utgrävningar av vikingastaden Haithabu in Schleswig, Tyskland. Originalet hade troligtvis någon form av isoleringsmaterial mellan stavplankorna. Här har tång använts som isolering då det är vanligt förekommande längs de skandinaviska kusterna och inte ruttnar, till skillnad från halm.

På Garvaregården hanterar man allt kring jakt och fiske, hantverk av läder, ben och horn.

3b. Garvaregården: Fiskarestugan

Litet trähus vars förlaga funnits på stenristningar. Den lilla stugan är byggd enligt bulteknik med liggande plankor med flätverk och lera. Taket når nästan ner till marken och bildar med inner- och ytterväggarna extra förrådsutrymme runt stugan.

Eldstaden är placerad på stengolvet och bänkarna fästa i väggen skapar en genuin vikingatida atmosfär.

3c. Garvaregården: Rökeriet

Rökeri för konservering av kött och fisk. Inuti det inre rummet hängs köttet eller fisken medan rök stiger från eldstaden på golvet. Det tar två till tre timmar för fisken att bli färdig och ungefär sex timmar för kött. Innan rökning hängs köttet och fisken på tork i den lilla förkammaren. De flätade väggarna tillhandahåller perfekt klimat för detta. Torkningen är viktig för att förhindra fisken från att bli mjuk och falla ner från krokarna under rökningen.

4. Utkikstornet

Stadens utkikstorn, på sin högt belägna position vid norra stadsporten, har flera funktioner. Dels kan man spana efter inkommande faror, både från landvägen och från sjövägen, via Höllviken och Öresund. Tornet låter även stadens styrande hålla koll på resande till och från så tullar och skatter betalas samt få en överblick av vad som sker inom vallarna.

I tornet förvaras stadens vapen och skattkista.

5a. Lagmansgården

“Med lag ska land byggas”. Dessa magnifika ord sades redan av den danske kungen Valdemar Sejr före hans död år 1241. Vikingastaden vid Foteviken har givetvis sin egen lagman och han bor i ett värdigt hus. Två rum ger möjlighet för gäster att i stor nåd få sova över i detta hus. Även de brudpar som viger sig i Tinghöll, på Foteviken, får använda huset som brudgemak. Långväggarna är uppförda i liggande ekplankor, s.k. bulteknik. Gavlarna är i lerklinat korsvirke.

I Lagmansgården tillverkas stadens mynt, smycken och bruksföremål.

Huset har fått en tillbyggnad av ett mindre hantverksskjul för framställning av glaspärlor och bärnstens snide.

5b. Glaspärlor och bärnstensboden

Enkel verkstadsbyggnad för tillverkning av glaspärlor och bärnstenssnideri i anslutning till Lagmannens hus.

6. Tinghöll

Tinghöll ligger centralt i staden och är den hall där det hålls ting och gästabud. Långhuset är baserat på byggnadstekniken från bland annat norska stavkyrkor samt utifrån beskrivningar från isländska skrivna källor. 

Tinghöll är ett treskeppigt hus med två dörrar. Längst långsidorna finns det ett flertal fönsterluckor för ljusinsläpp. Fönsterluckorna och de tre vindöjorna i taket fungerar som ventilation, det ska bidra med intag av frisk luft samt som utflöde av rök. 

I Tinghöll kan man möta på vikingar som spelar Hnefatafl, berättar sagor och sägner om forna tider.

7. Vävaregården

Vävaregården är byggd med väggar av lerklinat korsvirke med flätverk. Denna typ av hus var troligen typiskt för stadsbebyggelse under sen vikingatid. Inuti finns en rökkanal-ugn som håller huset varmt även de kallaste vinternätterna.

På Vävaregården hanterar man allt kring textilier. Här syr man kläder, nålbinder, spinner, kardar och väver.

8a. Bagaregården: boningshus

Förlagan för boningshuset hittades vid arkeologiska utgrävningar i Lund, daterat till 1000-talet e.kr. Huset är byggt i resvirkesteknik. Mellan jordgrävda stolpar har intappade syllträn placerats och i rännor i dessas översidor är de vertikalt stående väggplanken fästa. Det hela låses med ett hammarband i väggens överkant. Husets gavelröster består av plank lagda i klinkteknik. Samtliga hopfästningar är gjorda med tränaglar. Takbalkarna är dekorerade med snidade drakhuvuden, ett av vikingarnas favoritmotiv. Kombinerade sov- och sittbänkar tros ha funnits i huset. I dag leder en stolpstege upp till det låga loftet och här finns möjligheter för sovplatser. Eldstadens placering verkar i de flesta vikingatida stadshus ha varit i gavelhörnet till den vägg där ingångsdörren fanns. Genom att skärma av eldstaden, med en utskjutande trävägg och en rökkåpa av trä som når upp genom loftet, har en bra ventilation skapats.

8b. Bagaregården: Magasinet

Magasinet är uppfört i korsvirke med lerklining, dvs. det är ett för den skånska slätten relativt traditionellt hus. Denna typ av hus med lerklinade väggar går tillbaka till bronsåldern och är givetvis ett utslag av en byggnadsteknik som tillgripits när landskapet varit skogsfattigt. Taket i magasinshuset har försetts med speciella längsgående bjälkar med stora hål. Yttertaket av träplank har på detta sätt uppdelats i en nedre och en övre del. Förlagan är en huskonstruktion i Lund. Genom detta förfaringssätt vinner man flera fördelar. Istället för långa och troligtvis dyra träplank har man kunnat använda sig av kortare byggnadsmaterial. Takhålen har kunnat tjäna som ljusinsläpp men kanske främst som lufthål och rökhål, vilka legat skyddade från nyckfulla vindar.

8c. Bagaregården: Bageriet

Hur ett bageri sett ut under vikingatiden vet man inte men sagorna talar ofta om sådana här byggnader. Att det existerat både härd och ugn i husen borde vara självklart. Huset är uppfört i bulverksteknik, d.v.s. av liggande plank mellan stolpar. Som takmaterial har man använt kluvna rundstockar. Nackdelen med trästockar är dock tätningen. Om man urholkar en kluven stock kan emellertid denna användas på samma sätt som den medeltida taktegeltekniken med munk och nunnepanna – två stockar som täcker varandra. För att testa denna metod lades denna typ av tak på bageriet. Resultatet blev att röken lätt kan ta sig igenom medan regnvattnet helt hindras från att tränga in.

Mitt i bageriet finns en stor, lerklinad och fristående bakugn. Bottenplattorna till flera sådana ugnar har påträffats, bl.a. en i Malmö från mitten av 1200-talet.

I bageriet mals korn till mjöl och det bakas olika sorters bröd som ofta serveras med honung. Här kärnas även smör och ystas ost.

8d. Bagaregården: Kokhuset

Invid Bagargården ligger Kokhuset, där det centrala matlagningen tillreds.

9. Köpmansgården

Köpmansgården består av två sammanbyggda hus, ett boningshus och ett förvaringsmagasin med vindsvåning. Boningshuset är byggt enligt lerklinad flätverkstil och magasinet är byggt enligt bulteknik. Boningshuset är hemtrevligt med en rökkanal-ugn, trägolv och eleganta möbler. Den berömda Fotevikstapeten, som avbildar slaget vid Foteviken 1134, hänger på väggen.

På Köpmansgården arbetar stadens trähantverkare. Här kan invånarna låna eller köpa kärl, kistor, verktyg och olika träföremål. Man kan även få reparerade eller nyproducerade ting.

10. Smedjan

Smedjan är byggt med väggar av lerklinat flätverk med trätak. Huset har två rum, en verkstad och en liten bonings kammare för smeden. Bredvid huset finns även en liten ugn för järntillverkning.

I smedjan tillverkas det olika järnföremål, t.ex. spikar, eldstål, svärd, knivblad och pilspetsar. Det är även hit stadens befolkning går med sin tandvärk.

11. Pilegården

12. Tullboden